Historik

Gammal bebyggelse

Trakterna vid Beckomberga räknas som ett av de områden i Bromma som först bebyggdes. Till stor del består stadsdelen av lätt kuperat område med mindre skogshöjder. Ett väl utpräglat spricklandskap med skogsbackar och moräner. Här fanns förutsättningar för odling redan under järnåldern. Från tidig vikingatid har man här funnit ett 40-tal gravkullar och stensättningar i olika former.

Via tänkeböcker, husförhörs- och mantalslängder samt jordeböcker kan man följa Brommas utveckling från medeltidens byar och enstaka hemman till våra dagars namn på områden och stadsdelar.

Namnet Beckomberga betyder ungefär "de som bor vid bäcken" och är känt sedan 1300-talet. I norra delen av det som tillhörde Beckomberga sjukhusområde, låg Beckomberga by. Byn bestod under medeltiden av tre gårdar - Södergården, Mellangården och Norrgården. I 1640 års jordebok möter man formen "Bäckomberga", "bäckborna", det vill säga "de som bor på bäckbornas berg".

På 1600-talet skaffade sig flera adelsmän gods i Bromma. Den rike köpmannen Erik Larsson, adlad von der Linde, köpte två hemman inom Beckomberga by vid seklets början. När ätten Stierncrona år 1721 skapade fideikommiss i Bromma med Åkeshov som stamgård köptes även Beckomberga. Den ingick dock inte i fideikommisset utan brukades av arrendebönder.

År 1898 köpte tobaksfabrikören Knut Ljunglöf Beckomberga. Han dränerade dåvarande sumpmarker och lät gräva ett brett dike från Kyrksjön till Råcksta träsk. Diket går idag med öppet dike utefter Beckombergas södra gräns mellan Bällstavägen och Beckombergavägen och därefter i kulvert ner till Råcksta träsk. Syftet var att förse Kvarnvikens kvarn med ett större utflöde till bäcken från Råcksta träsk ner till Mälaren. Ljunglöf rev alla de gamla husen och byggde nytt. Från hans tid kvarstår förvaltarens bostad, statarbyggnaden och den stora ladugården av tegel.

Beckomberga mentalsjukhus

Vid sekelskiftet 1900 var det brist på platser för sinnessjuka i Stockholm. Det förordades att ett nytt sjukhus för dessa patienter lämpligast skulle ligga en bit utanför stadsbebyggelsen. Mot denna bakgrund samt att staten år 1925 träffat en överenskommelse, som innebar att Stockholm stad själv skulle ordna sin sinnessjukvård, förvärvades 1927 Beckomberga och Råcksta gårdar. Försäljare av marken på 79 hektar och med priset 31 öre per kvm var Knut Ljunglöfs son, Robert Ljunglöf. Förste stadsläkare Ivar Andersson och arkitekt Carl Westman fick i uppdrag att utarbeta ritningar för det nya kommunala sinnessjukhuset i nordvästra Bromma. Sjukhuset byggdes i vacker och omväxlande natur med både skog och öppen mark. 1932 stod Beckomberga mentalsjukhus färdigt att ta emot sina första patienter. 

På sjukhusets informationsskylt står att läsa: "Dubbla lindalléer leder från söder upp till anläggningen som är på samma gång monumental och anspråkslös. Byggnader med putsade fasader och småspröjsade fönster ligger symmetriskt placerade kring en rektangulär gård med strikta planteringar. På var sida om gården ligger de två största vårdpaviljongerna  - den kvinnliga i väster och den manliga i öster. I söder begränsas gården av administrationsbyggnaden, i norr av köksbyggnaden. Mitt på gården ligger festsalen med patientbibliotek, avsedd för bland annat gudstjänster, konserter och filmföreställningar."

Sjukhuset var för tiden enormt påkostat bygge, 17,3 miljoner kronor. Sjukhuset planerades med focus på miljöterapi där parkskötsel och sysselsättning var viktiga inslag. Under åren 1930-1940 ökade intagningen vid Beckomberga med 150 % om året. Tidigare hade det funnits föga hopp om att bota mentalpatienter - långbad, spännbälte och ständigt sängläge hörde till behandlingsarsenalen. Men under 1930-talet tillkom aktivare behandlingsmetoder inom psykiatrin och detta innebar en tillströmning av vårdsökande. Sjukhuset använde en mängd olika metoder för att behandla patienterna som lobotomi, insulinbehandlingar och ECT-behandling. Den kanske största förändringen inträffade i samband med att man under 1950-talet uppfann de läkemedel som benämns psykofarmaka. Dessa medförde att man kunde skriva ut patienter som tidigare ansetts obotliga och hjälpa de oroliga till ett mindre ångestfyllt liv. Fullt utbyggt skulle Beckomberga sjukhus rymma 2000 patienter och bli ett av Europas största mentalsjukhus. 

I sjukhusområdets västra del tillkom 1970 en enplans byggnad för gymnastik och där det även finns en simhall. Parallellt med och väster om den kvinnliga paviljongen invigdes 1972 en större byggnad, kallad Medicinskt centrum, med 2-7 våningar ovan mark respektive 2 källarvåningar. Denna byggnad rymde laboratorium samt avdelningar för röntgen och operation. Dessa två byggnader med tegelfasad och platta tak ger ett modernt och stramt uttryck vilket står i kontrast mot de äldre sjukhusbyggnaderna. 

Under tidigt 80-tal var personalstyrkan, inklusive hel- och deltidsarbetande,  ca 3000 och Brommas i särklass största arbetsplats. Till följd av psykiatrireformen och en ändrad syn på vård av psykiskt sjuka avvecklades verksamheten, och sjukhuset stängs 1995. Drygt 60 år efter att Beckomberga mentalsjukhus invigdes, är sjukhuset tömt och patienterna utslussade till andra vårdformer. Därefter följer en period då byggnaderna och parken står och förfaller.

Nutida bebyggelse

Under 1990 till 1995 byggs bostadsområdena Söderberga Park i Beckombergas norra utkant invid Spångavägen respektive Söderberga Gård i den västra utkanten invid Råckstavägen. I Söderberga Park bildas tre bostadsrättsföreningar och i Söderberga Gård en hyresrättsförening samt tre bostadsrättsföreningar. Lägenheterna är för tiden påkostade med rymliga kök och toaletter. De större lägenheterna förses med två toaletter där den ena utrustas med tvättpelare. Bekväma entréer i markplan är anpassade för alla åldrar.  Luftiga trappuppgångar med hiss ger ett välkomnande intryck. Gårdarna är stora, välplanerade och skyddade från trafik.  

För att förse området med en skola anpassas sjukhusets mindre lokaler i den norra delen för att rymma Söderbergaskolan för barn från förskoleklass till årskurs 5. Dessa lokaler var ursprungligen skola inom Beckomberga för utbildning av mentalskötare. Skolan byggs senare till med en ny byggnad och den gamla värmecentralen blir matsal. Samtidigt byter skolan namn till Beckombergaskolan vilken idag har förskoleklass till årskurs 6. Inom området finns nu förskolor och grundskolor upp till årskurs 9, då sjukhusets olika kompletterande byggnader successivt renoverats och anpassats för ny verksamhet. 

Beckomberga sjukhusområde är en anläggning i klassicistisk stil med hus och park inordnade i ett symmetriskt mönster i stor skala. Hela den ursprungliga bebyggelsen och den centrala parkdelen har klassats som kulturhistoriskt värdefulla av stadsmuseet. Inom området finns fornlämningar och naturvärden av riksintresse, de så kallade deGeermoränerna. DeGeermorän är en avyttring från inlandsisen avsmältning som utgör en del av ett moränstråk som fortsätter mot Bromma kyrka. De har troligen formats i sprickor parallellt med iskanten. 

Mot denna bakgrund anges i stadens programförslag och strukturplan från 2003 att en bebyggelse med ett stort antal nya lägenheter i parkmiljö ger ett boende med hög kvalitet samtidigt som underlag ges för upprustning av de övriga delarna av parken. 

Byggföretagen NCC, Veidekke och Besqab (NVB-bolaget) köper gemensamt marken inom Beckombergaorådet, förutom den centrala delen, av Locum och uppför under 2010-talet bostäder i den tidigare sjukhusparken. Utformning av denna bebyggelse skulle ske på institutionsparkens villkor där parkens grundläggande karaktärsdrag ska bevaras. Detta innebar bland annat att lindallén utefter Beckombergavägen bevarades samt att bebyggelse med hushöjder i storleksordningen 4-5 våningar inplacerades och utformades med respekt för och i samklang med befintlig bebyggelse och park. 

Under 2010-talet byggs även de gamla sjukhusbyggnaderna kring den rektangulära gården om till lägenheter, detta efter att Riksbyggen förvärvat området av Locum. Husen renoveras utvändigt för att bevara den ursprungliga arkitekturen och de tidigare vårdpaviljongerna förses med balkonger och uteplatser. Den stora innergården bevaras vilken tillför ett stort mervärde för boende.

Slutord

Idag har också den stora tegelbyggnaden, vilken tidigare kallades Medicinskt centrum, byggts om för att rymma Bromma sjukhus. Ombyggnaden är omfattande och med inriktning att bevara det utvändiga strama uttrycket samt återanvända ursprungliga byggnadsdetaljer. Här finns nu ett ombonat och modernt närsjukhus med äldreboende, geriatrisk vård, ortopedisk kirurgi, vårdcentral, laboratorium, rehabilitering, gym, apotek, närbutik samt lunchrestaurang och kafé.

Simhallen har också rustats upp och är tillgänglig vid separata tider för allmänheten respektive för personer med funktionsnedsättning. Ett utegym håller på att färdigställas vid simhallens innergård och beräknas att vara klar till sommaren 2026.

Beckombergaområdets omdaning efter att mentalsjukhusets verksamhet lades ner är i och med detta slutfört. Stadsdelen har omvandlats till en lummig oas med en bebyggelse bestående av dels gamla sjukhusets byggnader dels kompletterat med nya punkthus och radhus. Allt inramat av institutionsparkens ursprungliga karaktär.

Källhänvisningar:

Bromma en kulturhistorisk vägvisare, 1979, Bromma Hembygdsförening

Brommaboken, 1982, Bromma Hembygdsförening

Brommaboken, 1999, Bromma Hembygdsförening

Brommaboken, 2019, Bromma Hembygdsförening